Hur det började
Den frivilliga befälsutbildningen började utvecklas genom 1905 års landstormsförordning. 1908 bildades Stockholms landstormsbefälsförening, som 1916 ombildades till Stockholms landstormsförbund.
En militär frivilligorganisation visade på den tiden gärna upp sig genom att övningar och tävlingar avslutades med förbimarsch och korum. Tankar på och önskemål om musik framfördes. Det var dock inte normalt möjligt att få en av Stockholms ordinarie militärmusikkårer att utan ersättning utföra musik vid frivilligrörelsens egna arrangemang. Landstormskaptenen, ingenjören Thorgny Ström, som var andre förbundssekreterare i Stockholms landstormsförbund, tog därför tillsammans med musikdirektören Otto Hultner initiativet till bildandet av en musikkår inom förbundet.
Musikkåren bildas
Den 29 september 1926 bildades Stockholms Landstormsförbunds musikkår. Det första framträdandet dröjde inte länge. Redan den 30 oktober samma år trädde den i aktion vid förbundets 10-årsjubileum under Otto Hultners ledning. Enligt tidningen ”Landstormsmannen” bidrog musikkåren ”på ett högst förträffligt sätt till aftonens underhållning” som avslutades med fanfarer från orkestern samt Kungssången.
Kåren bestod av 17 musiker förutom dirigenten, nämligen esskornett, tre trumpeter, två althorn, två tenorbasuner, baryton, två bastubor, flöjt, tre klarinetter och två trummor. Vid musik under marsch kunde kåren förstärkas med fyra man – tre trummor och ”ett slagverk” (troligen avses en bäckslagare).
Hur kunde en musikkår bildas så snabbt och vara färdig att framträda? Rekryteringen skedde säkerligen då liksom senare till stor del genom att aktiva och före detta militärmusiker slutit sig till kåren. Just vid musikkårens bildande var rekryteringsbasen god. 1925 hade 25 militärmusikkårer nedlagts och mer än 600 musiker hade friställts. Ett antal av dessa var säkerligen intresserade av att få tillfälle att spela, även på frivillig basis!
Verksamheten fram till 1940-talet
De första åren var tillgången på noter ett problem. I ett upprop meddelas att man har en del populärnummer på repertoaren. Har någon förbundsmedlem någon särskild önskan om att något favoritnummer skall spelas är detta lätt ordnat genom ett penningbidrag – 10 kronor – för inköp av noter i stämmor.De första åren medverkade musikkåren vid otaliga uppvisningar och övningar för landstormen och det frivilliga försvaret. Det var vanligt att övningarna inleddes med marsch genom staden med musikkåren i täten och avslutades med fanparad och korum likaså med musikkåren. Det hände även att kåren medverkade vid soaréer anordnade av landstormskvinnorna. Vid sådana tillfällen kunde musikkåren även ställa upp med en stråkorkester.Under andra världskriget låg musikkårens verksamhet nere. Försvarsberedskapen medförde att ett stort antal medlemmar gjorde beredskapstjänst och man kunde varken samlas för repetitioner eller framträdanden. Organisatoriskt skedde en stor förändring 1942; den tidigare uppdelningen i värnplikt och landstorm upphörde och landstormen ombildades till Frivillig Befälsutbildning – FBU.
Musikkårens verksamhet efter andra världskriget
Verksamheten återupptogs 1944. Tiden därefter och under 50- och 60-talen kännetecknas verksamheten främst av ett omfattande musicerande för de frivilliga försvarsorganisationerna såväl Centralförbundet för befälsutbildning – CFB, Stockholms FBU-förbund och dess föreningar samt armé-, marin-, och flyglottakårerna.
En av FBU-föreningarna uppmärksammade tidigt musikkåren som en tillgång. Det var dåvarande Intendenturbefälsföreningen – numera heter den Stockholms Trängbefälsförening – som från 1951 engagerade musikkåren till sin jullunch på Säby gård på Järvafältet. Sedan dess har musikkåren deltagit varje år i en tradition som för Trängbefälsföreningen blivit halvsekelgammal.
I samband med Stockholms FBU-förbunds 50-årsjubileum 1958 genomförde musikkåren sin första högvakt samt framträdde i TV i Lennart Hylands ”Stora famnen”.
Musikkåren fick även äran att spela vid större ceremonier som exempelvis vid kung Gustaf VI Adolfs 80- och 85-årsdagar 1962 resp. 1967.
Dessutom genomfördes årligen ett antal civila spelningar för olika uppdragsgivare. Kåren deltog i firandet av Svenska Flaggans Dag på Stadion så länge detta försiggick.
En annorlunda spelplats hade musikkåren när man under 1960-talet deltog vid den kortege per spårvagn i vilken Stockholms Lucia fördes genom staden som ett årligt festtåg. Kortegen bestod av en spårvagn som drog två flakvagnar, en med FBU:s musikkår och en med Lucia och tärnor.
Minskningen av antalet militära musikkårer och omorganisationen till Regionmusiken innebar att FBU:s musikkår under 70-talet engagerades allt mer för högvaktsmusik och för främmande statsbesök i Stockholm, övriga statsceremoniella sammanhang samt för ceremonier på militära förband och liknande. Antalet framträdanden ökade från ca. 20 stycken per år till 30 – 40.
Till Karlberg – åren fram till millenieskiftet
1985 flyttade musikkåren till Krigsskolan på Karlbergs slott. Efter att musikkåren 1986 antagits som Krigsskolans musikkår har antal spelningar årligen tillkommit för Krigsskolan (numera Militärhögskolan Karlberg) vid dess kursstarter och examina mm.
Under åren 1986 – 1992 skedde en stor tillfällig ökning av antalet framträdanden till som mest drygt 90 stycken per år. Regionmusikorganisationen drogs under denna tid ner och försvarets värnpliktiga musikkårer hade då ännu inte nått full verksamhet. Försvaret täckte därför sitt musikbehov bl.a. genom ett ökat utnyttjande av musikkåren. Detta innebar dock en orimligt hård belastning för en frivillig musikkår. I slutet på 1990-talet var antalet framträdanden 40 – 50 per år, även det en hög belastning för en musikkår av denna karaktär. Numera ligger antalet framträdanden åter på 10 – 20 per år i olika konstellationer.
Vid många besök av utländska statschefer i Stockholm fick musikkåren i uppdrag att spela kortegemusik och även samlings- eller konsertmusik. Musikkåren deltog även flera gånger årligen vid mottagningsceremonier för utländska försvarsministrar eller försvarschefer.
De dåvarande militära förbanden från F16 och Lv3 i norr till I4 i söder och A9 i väster anlitade musikkåren för soldaterinran, examina och andra ceremonier. En av musikkårens flitigaste uppdragsgivare var många år Swedint i Almnäs.
För de senare årens verksamhet se längre ner.
Högvakter
1958 deltog musikkåren för första gången i högvakten. Under 60-talet förekom ytterligare sporadisk högvaktstjänst. Som nämnts skedde en större förändring i samband med militärmusikens avskaffande. Från början av 70-talet kom musikkåren därför att med några få års undantag göra 5 – 10 högvakter per år.
När Regionmusikkårerna succesivt avvecklades kring 1990 kom musikkåren att få delta vid ca 30 högvakter per år. Några år spelade musikkåren även i högvakterna under julhelgen. Då genomfördes högvakt även den 23 december, drottningens födelsedag. Musikkåren fortsatte då efter högvakten till Drottningholms slott där en kort konsert för kungafamiljen genomfördes. Därefter bjöds musikkåren på glögg av kungafamiljen inne i slottet.
När de värnpliktiga musikkårerna inrättades kom dessa att tilldelas de flesta högvaktsspelningarna. På grund av detta minskade antalet högvakter för musikkåren drastiskt under senare delen av 90-talet till några få per år. Sista året musikkåren hade högvaktstjänst var 2002 under tre dagar i midsommarhelgen.
Musikkåren spelar i andra länder
Musikkåren har bidragit till militärmusikutbytet med andra länder:
1982 företogs en resa till Österrike där man under en dryg vecka konserterade bl.a. i Innsbruck, Zell am See och Salzburg.
1987 deltog kåren i ”Musikshow Internationaler Militärkapellen” i Stuttgart som anordnades med stöd av Bundeswehr och dess nionde armémusikkår i Stuttgart.
1988 företog man en resa till Finland och konserterade i Ekenäs, Dragsvik och Helsingfors.
2000 reste musikkåren till Tjeckien och Österrike med konserter i Prag och deltagande i en militärmusikfestival i och omkring Linz.
2004 genomfördes en konsertresa till Bad Ischgl i Österrrike tillsammans med sångsolisten Eva Magnuson
Musikkårens namn
Stockholms Landstormsförbunds Musikkår blev det naturliga namnet vid kårens bildande.
Efter namnbytet på Centralförbund och regionala förbund 1942 fick kåren namnet Stockholms Befälsutbildningsförbunds Musikkår. Några år senare ändrades förbundets namn och därmed även musikkåren till Stockholms FBU-förbunds Musikkår.
Efter flytten till Karlberg knöts kåren 1986 fast till Krigsskolan på Karlberg och namnet ändrades till Stockholms FBU-förbund/Krigsskolans Musikkår. I samband med att nya stadgar antogs 1995 förenklades namnet till Krigsskolans FBU-musikkår.
Efter att Krigsskolan upphört vid årsskiftet 1998/99 och efterträtts av Militärhögskolan Karlberg ändrades namnet åter till Karlbergs FBU-musikkår.
Efter att FBU förändrats till Försvarsutbildarna är numera namnet Karlbergs Musikkår, ett förhoppningsvis mer neutralt beständigt namn.
Övnings- och repetitionslokaler
Tidigare år hade musikkåren repetitionslokaler av varierande kvalitet på olika adresser i Stockholm, bl.a. Östermalmsgatan 87 till 1962, hos TygS Götgatan 66 1962 – 65, Medborgarhuset 1965 – 73, Bastionen 1973 – 82 samt ”Pansarvillan” på K1 1982 – 85.
Från 1985 har musikkåren goda repetitionslokaler, förråd och expeditionsutrymmen på Karlbergs slott.
efter millennieskiftet
Verksamheten efter millennieskiftet präglades av Försvarsmaktens nerdragningar och därmed även av ett minskat antal uppdrag.
Samarbetet med Militärhögskolan Karlberg har befästs i avtal som innebär att musikkåren har fortsatt tillgång till repetitionslokaler och förråd. I gengäld utför musikkåren ett antal uppdrag årligen på Karlberg vid olika examina, mottagningar och andra ceremonier både inomhus och i parken.
De frivilliga försvarsorganisationerna hör självfallet fortfarande till de återkommande uppdragsgivarna. Försvarsutbildarna anlitar sin musikkår vid riks- och förbundsstämmor mm.
Musikkåren får även uppdrag av företag och civila organisationer att spela vid olika event.
Den egna konsertverksamheten för allmänheten har numera blivit en tradition med en vår- och en höstkonsert årligen.
Uniformering
Redan 1927 meddelades att Kungl. Maj:t givit kåren rätt att bära landstormsuniform vid uppträdande inför allmänheten utan sammanhang med landstormsövning.
Vid musikkårens återsamling 1944 var uniformeringen enligt tillgängliga källor lite blandad. Mestadels användes m/23.
Uniform m/39 blev tillgänglig för musikkåren omkring 1948.
Till Stockholms FBU-förbunds 50-års jubileum och högvaktstjänsten i samband med detta 1958 fick musikkåren uniform m/52.
1965 utrustades musikkåren med uniform m/60.
För att kunna göra tjänst för övriga vapenslag i deras egna uniformer tilldelades musikkåren 1985 flygvapnets m/51 och 1992 flottans m/48. Dessa användes dock endast t.o.m. 1993 eftersom försvarsmakten då föreskrev att varje musikkår endast skall ha en vapenslagsidentitet.
1994 fick musikkåren arméns uniform m/87. Till denna bärs tjänsteställningstecken för musiker på röda axelklaffshylsor enligt försvarsmaktens regler för frivilligmusikkårer.
Sammanställt av Hans Wicklund
Källor:
”Från landstormkår till FBU-musikkår”, Björn H Birath 1996
Historik över Stockholms FBU-förbund 1908-1998″
FBU förr, FBU nu”; Historik CFB 75 år, 1987
Musikkårens protokoll och årsberättelser
L-E Bohman