det var så det började!
En kulen decemberkväll 1919 samlades ett antal reservofficerare från dåvarande I25 på Hotel Kramer vid Stortorget i Malmö. Det var strax före jul och man skrev den 11 december 1919. Syftet var att bilda en reservofficersförening och man hade innan nogsamt inhämtat regementschefen öv. Georg Björnströms tillstånd att träffas. Resultatet blev att man stiftade ”Föreningen Av Reservofficerare vid I 25 (FAR)” med uppgift att sammanföra officerare i regementets reserv samt i övrigt tillvarata deras gemensamma intressen. Föreningens förste ordförande blev löjtnanten Ragnar Hommerberg (I25) som satt perioden 1919-1938.
Detta var embryot till ”FAR vid P 7”, Sveriges äldsta reservofficersorganisation som på grund av vikande medlemsantal lades ner 1999.
13 februari 1926, även denna gång på Hotel Kramer i Malmö var FAR:s stiftare med och bildade en Skåneavdelning inom dåvarande Svenska Arméns Reservofficersförbund (SAR) som tidigare hade bildats högtidligt på Grand Hôtel i Stockholm den 15:e november 1924. Skåneavdelningen har sedan dess utvecklats till dagens Reservofficersföreningen i Skåne (RiS).
Hur såg det ut i landet vid denna tid?
Sverige hade knappt 6 miljoner invånare. Man levde i den karga efterkrigsperioden med sviterna av 1:a Världskriget och den svåra influensaepidemin ”Spanska Sjukan” 1918-1919 som krävde 35.000 döda. Detta var en svår påfrestning för ett litet fattigt land. Mot bakgrund av detta var det inte så konstigt att man började tala om kraftiga nedskärningar av statens utgifter och då särskilt försvarskostnaderna.
Försvarsbeslutet som genomfördes 1925 innebar bland annat att hären minskade från tolv till fyra Arméfördelningar! Det var sålunda i ett mycket ogynnsamt försvarsklimat som våra reservofficerspionjärer verkade i.
sAMGÅENDE MED kustartilleriet
21 oktober 2000 gick Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund (SAFR) och Kustartilleriets Reservofficersförbund (KAROF) samman och bildare Sverof – Sveriges Reservofficersförbund. Som en naturlig följd av samgåendet på nationell nivå beslutade Reservofficersföreningen i Skåne (RiS) och Amfibiekårens Reservofficerssällskap i Skåne (AMFiS) att gå samman vilket genomfördes den 30 juni 2002.
LEDNINGEN AV mer än 90-ÅRS VERKSAMHET
Fram till dags dato har Reservofficersföreningen i Skåne (RiS) haft 8 ordförande varav 5 har kommit från P7 (I25, I7). En av föreningens stiftare var löjtnanten P.W. Stenström (I25) som också var dess förste ordförande mellan åren 1926-1935. Första verksamhetsåret hade föreningen 41 medlemmar.
Ordförande i kronologisk ordning:
- löjtnant P.W. Stenström I25) 1926 – 1935
- kapten Gustav Hedvall (I7) 1935 – 1937
- ryttmästare Albert Dufberg (K5) 1937 – 1952
- ryttmästare Einar Grauers (K3) 1952 – 1953
- kapten Alvar Medin (T4) 1953 – 1964
- kapten Jan Wingerstrand (P7) 1964 – 1974
- major Kurt Larsson (P7) 1974 – 2000
- major Jonas Stålhandske Palovaara (P7, HKV) 2000 – nuvarande
Det svenska försvaret är vår största fredsrörelse och vår bästa försäkring för fred.
Den svenska reservofficersrörelsen är det ”blå kornet” i det svenska försvaret, där våra hundratals ideellt arbetande medlemmar entusiastiskt har tillfört Försvarsmakten en spetskompetens av civilt och militärt kunnande, samtidigt som man garanterat den nödvändiga folkförankringen.
Reservofficeren dubbla roll ger Försvarsmakten numerär förtätning och kompetensmässig förstärkning
“A reservist is twice the citizen.”
Sir Winston Churchill