Folk och Försvars Rikskonferens 2020

Här kan du läsa utdrag av det som behandlades under konferensen.

Två huvudteman dominerar årets rikskonferens i Sälen. Dels den säkerhetspolitiska utvecklingen, dels det kommande försvarsbeslutet för åren 2021-2025.

Sälenkonferensen Dag 3

Dagen fokuserade på civilt försvar. Några nedslag i vad talarna framförde:

Inrikesminister Mikael Damberg.

Inrikesministern Mikael Damberg talade om den breddade hotbilden i fred mot samhället som ska hanteras av civila myndigheter. Han lyfte fram att civilt försvar är hela samhället. Och att detta befinner sig i en stark återtagandefas som kräver år av arbete. Prioriterade områden är transporter, elförsörjningen, livsmedel, ordning- och säkerhet, finansiell beredskap samt elektronisk kommunikation. Frivilliga försvarsorganisationernas betydelse för återuppbyggandet sades vara viktigt och berömdes.

Vi upplever informationskampanjer där västlig liberalism är skottavla. Exempel gavs där klimatfrågan står i centrum för många informationskampanjer. Förmågan att bekämpa terrorism stärks och här har vi under senare år skapat en bättre beredskap. Samtidigt plågas landet  av gängvåld, sprängningar och skjutningar. De kriminella gängen ska bekämpas vilket är en orsak till att Polisen ska vara 10.000 fler år 2024.

En ökad underrättelseverksamhet mot oss bedrivs särskilt från Ryssland och Kina. Skydd av verksamheter av betydelse för landets säkerhet ska stärkas. Ett nationellt cybersäkerhetscentrum inrättas.

Liberalernas partiordförande Nyamko Sabuni

Liberalernas partiordförande Nyamko Sabuni tog upp radikaliseringens konsekvenser för samhällssäkerheten där en dimension är återvändarfrågan av IS-krigare och deras anhöriga. Hon framförde liberalernas mål på 2% av BNP till försvaret, behovet av närmare försvarssamarbete med EU samt att vi behöver ansöka om Natomedlemskap. Möjligheter att välja mellan militär eller civil tjänst sågs som en lösning för totalförsvarets personalförsörjning.

Statsrådet Per Bolund tog upp klimatfrågans centrala betydelse för våra samhällens fortbestånd vilket innebär att klimatpolitik är säkerhetspolitik. Livsmedelsberedskapen togs upp som helt centralt liksom att transportsektorns känslighet påpekades. Elförsörjningens känslighet och vindkraftens roll för elförsörjningssäkerheten lyftes fram. Han välkomnade inrättandet av ett psykologiskt försvar.

Totalförsvaret ur ett företagsperspektiv var ämnet för Volvos VD Martin Lundstedt. Hans företag representerar en stor nationellt logistiskt resurs. Små lager hålls vilket betyder just in time och känslighet. Volvo Defence jobbar mot totalförsvaret med transportlösningar och samarbetar med Finland. Volvo kan stå för heltäckande nätverk dygnet runt, året runt. Volvo står upp för ett starkt totalförsvar och vill utveckla samverkan och partnerskapsmodellerna. Han nämnde också ett ökat underrättelseintresse mot Volvo utifrån.

Elisabeth Nilsson, särskild utredare Näringslivets roll i totalförsvaret, talade om sitt arbete som avser höjd beredskap och ytterst krig. K-företagsmodellen går ej att använda i dag. Bolagisering och internationalisering har ändrat spelplanen samtidigt som kunskaperna om totalförsvaret är begränsade Varor och tjänster ska istället upphandlas. Direktupphandling kan göras.. Företagen har begränsade möjligheter att engagera sig för totalförsvaret annat än via avtal. Av förslagen i utredningen kan nämnas att statliga företag särskilt bör beakta totalförsvarets behov och därmed visa vägen för andra, för totalförsvaret viktiga företag.

Rikspolischef Anders Thornberg.

Om inre säkerhet i Totalförsvaret talade rikspolischefen Anders Thornberg. Polisen måste vara beredd på olika säkerhetspolitiska scenarier. Vi har en sammanhållen polisorganisation som underlättar detta. Terrorbekämpningen har ökat förmågan till insats vid extraordinära händelser.

Polislagen gäller i fred och krig. En förändrad brottsbild i en krissituation och krig kan handla om ryktesspridning som initierar upplopp, liksom grövre typer av våldsanvändning eller brott mot ransonering och förfogandelagen. Polisen är van att verka i osäkra situationer där utbytet av lägesbilder och samverkan med andra myndigheter ytterligar ska utvecklas. En stor  utmaning vid höjd beredskap och krig är personaltillgången, något som kräver flexibel anpassning .av verksamheten. Det arbetas med krigsorganisationen och det övas för denna liksom att samarbetet med Försvarsmakten fungerar allt bättre. Polisen deltar i totalförsvarsövning 2020 och en annan övning som nämndes var övning Svea där Försvarsmakten, kustbevakningen och polisen gemensamt övar terroristbekämpning.

Rikspolischefens fick frågan om hans syn på vad som är största hotet mot samhället i nuläget. Svaret blev tillväxten av kriminell verksamhet bland unga. Vi behöver reflektera över vilka konsekvenser detta kan få på ganska kort sikt om vi inte tar hand om dessa ungdomar och ger dom framtidstro.

Anders Danielsson, särskild utredare Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar berättade inledningsvis att arbetet ska redovisas 31 maj i år. Det psykologiska försvaret ska möte informationspåverkan, således bidra till att bevara det öppna samhället, möta antagonistisk informationsverksamhet liksom förmedla information. Också här nämndes vikten att ta in de frivilliga försvarsorganisationerna i arbetet

Myndigheten blir ett nav liksom ska innehålla en spetskompetens som ser helheten vilket innefattar kompetens om motståndaren påverkansoperationer. Kunskap måste finnas om vad som utgör en påverkansoperation och vilka åtgärder som ska sätta in när påverkansoperationen är ett faktum.. Verksamheten är förebyggande, operativ och måste innehålla en forskningsdimension för att kunna möta framtidens utmaningar.

Därmed är referaten från årets rikskonferens i mål. En rikskonferens som karakteriserats av en tydlig vilja att bygga ett starkare totalförsvar för ett säkrare Sverige.

Sälenkonferensen dag 2

Försvarsmaktsfrågorna och civilt försvar var huvudämnen för dagen där några huvuddrag redogörs för nedan.

Försvarsminister Peter Hultqvist.

En engagerad försvarsminister talade bland annat om de påverkansoperationer som riktas mot oss. Vi utsätts dagligen för detta, något som innebär att allmänhetens kunnande behöver bli större där inrättandet av ett psykologiskt försvar är betydelsefullt, liksom ett ökat internationellt samarbete på området.

Ämnet Ryssland kunde knappast undvikas där Peter Hultqvist nämnde den svenska öppenheten för samarbete med Ryssland samtidigt som Sverige tydligt tar avstånd från regimens auktoritära beteende.

Det försämrade säkerhetspolitiska har har som konsekvens att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Kärnvapens centrala betydelse i ryskt militärt tänkande lyftes fram där insättandet av dessa övas samtidigt som kärnvapenretoriken ökat. Här är Kontrollregimer ytterligt viktiga för små stater.

Försvarsberedningens förslag ska därför, som referenten uppfattade frågan, genomföras intill vad ekonomin tillåter. Processen är igång varför referenten likaledes uppfattade att försvarsministern i nuläget inte kunde ge detaljbesked avseende ekonomin. Dock behöver det lyftas fram att de ökningar som skett representerar det största ekonomiska tillskottet till Försvarsmakten sedan 1950-talet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps generaldirektör Dan Eliasson och överbefälhavare Micael Bydén

En positiv Överbefälhavare Michael Bydén hyllade insatserna som görs av Försvarsmaktens personal vilka ”gör det vi kan med det vi har”. Dessa människor är medlemmar av en organisation som genomför en resa mot ett starkare svenskt försvar där höjd förmåga efterhand levereras med resultat att uthålligheten ökar. Vi behöver en bred militär förmåga givet en försämrad säkerhetsmiljö. Därmed erhålls högre krigsavhållande effekt.

Försvarsmaktens uppdrag innebär höga krav på beredskap och tillgänglighet året om och dygnet runt givet uppdraget att värna demokratin och alla människors lika värde. Detta sker i en kärvare säkerhetspolitisk miljö där USA:s säkerhetspolitiska kurs och Brexit kan påverka oss likväl som de säkerhetsrelaterade effekter av klimatförändringarna. Dessutom är dagens och framtidens stridsmiljö alltmer komplex vilket får som konselvens att betydelsen av forsknings- och utvecklingsinsatser ökar.

Personalförsörjningens vikt lyftes fram där Försvarsmakten under 2019 har mottagit 4 500 motiverade kvinnor och män. Den återinförda värnplikten ger kraft i rekryteringen, men fler kvinnor behöver rekryteras. Vi måste bli bättre både på att rekrytera och behålla personalen.

Frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är värt att försvara och måste försvaras. I det perspektivet är internationella insatser för fred och säkerhet viktiga.

Michael Bydén nämnde att totalförsvarsövning 2020 blir en värdemätare på totalförsvarets beredskap och han elogerade den politiska samsynen som är en grund för stabilitet.

Frågan om det nordiska samarbetet anknöt till överbefälhavarens presentation där den norske generalmajoren Yngve Odlo som är chef för operationsavdelningen vid Försvarsstaben i Norge betonade att existerande samarbete är en bra grund att bygga vidare på. Som exempel nämnde Odlo det svenska, finska och norska deltagandet i Join Expeditionary Force, att samma länder övar i Natoram som Trident Juncture och Cold response samt att samverkansofficerare finns från respektive nordiskt land i dessa länders försvarshögkvarter. Vi samarbetar i Irak, i Afghanistan och i Afrika. Generallöjtnant Kim Jäämeri som är den Finländska Försvarsmaktens, strategichef citerade den tidigare finske presidenten Paasikivi som insiktsfullt sa att ”all vishets början är erkännandet av fakta” samt uttryckte uppfattningen att samarbete bygger på behov och att alla gagnas av det. Två kloka synpunkter rörande förutsättningarna för nordiskt försvarssamarbete. Generalmajor Michael Claesson som är chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning nämnde det starka politiska stöd som finns för att utveckla ett välfungerande internationellt samarbete.  Han nämnde vikten av tillit mellan soldater, sjömän och hela vägen uppåt i ledningssystemet. Claesson tryckte även på det nordiska samarbetets betydelse utgående ifrån det faktum att Norge, Sverige och Finland bildar en militärstrategisk enhet. Förutsättningarna för detta samarbete angavs bland annat vara politiska och militära mandat mellan länderna, legala utgångspunkter, liksom möjligheterna till logistisk samordning och stöd med  strategiska transporter. Claeson betonade att det nordiska försvarssamarbetet innebär en investering i regional säkerhet, exemplifierat av vikten av att samarbeta kring importsjöfarten som kommer in via västerhavet.

Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dan Eliasson var tydlig i sin framställning. Låt proffsen vara proffs var ett budskap han inledningsvis gav. Kompetensen finns i myndigheterna, utnyttja den var ett budskap till politikerna. Parallellitet i det militära och civila försvarets utveckling betonades. Många aktörer, således allt det som håller igång samhället är engagerade i uppbyggnaden av civilt försvar. Detta givet behovet av sjukvård, livsmedel, värme och telekommunikationer med mera som behövs för att samhällets funktionskedjor ska kunna verka också när normalbilden ersatts av svåra prövningar. Fokus och vilja att utveckla ett välfungerande civilt försvar och de frivilliga försvarsorganisationernas roll betonades vid flera tillfällen av Eliasson, där dessa bland annat behöver engageras i regeringskansliets beredningsprocess.  Totalförsvarsövning 2020 karakteriserades som en injektion för hur totalförsvarsarbetet ska föras vidare. Eliasson nämnde att det finns brister som kräver politiska beslut. Han var också tydlig med att kostnaderna för ett nytt civilt försvar kommer att betydligt överstiga de angivna, dryga fyra miljarder.

Från talare och panelerna uppfattade referenten i övrigt en viss tveksamhet att klä behoven militärt och civilt i termer av krontal givet osäkerheten om pengarna verkligen räcker. Därtill oron för det civila försvarets svaghet och långsamheten i uppbyggnaden. Ett annat rörde bristen på markstridskrafter där som Allan Widman sa, ”vi har fler JA 39 än artilleripjäser vilket är lika unikt som pikant”. En annan handlade om viktigheten av medborgarengagemang där det psykologiska försvaret är centralt. Ävenledes noterades det direkta liksom indirekta budskapet att  resan från krishantering till nationellt försvar och betydelsen att av att totalförsvarstanken går från ritbordet till realitet på riksnivån, regionalt, kommunalt till individnivån. Vi är i en tillväxtfas, viljan finns att göra något bra, samtidigt som det existerar en medvetenhet om att vi befinner oss i början av denna tillväxt efter att länge ha planerat för motsatsen. Denna start på tillväxten sker 12 år efter den ryska invasionen av av Georgien och sex år efter samma lands invasion av Krim. Den ibland uttryckta uppfattningen att det brådskar blir i det perspektivet begriplig.

Sälenkonferensen dag 1

Första dagen dominerades av utvecklingen i ett land – Ryssland.

Utrikesminister Ann Linde.

Utrikesminister Ann Lindes angav nedskjutningen av det civila flygplanet av iranskt luftvärn som ett exempel där misstag med förödande utgång blir ett resultat av säkerhetspolitiska spänningar. Hon betonade att diplomati och dialog alltid är bättre än alternativet inte minst utgående ifrån det aktuella spänningsläget mellan USA och Iran. Ann Linde lyfte fram hur närområdets säkerhetssituation har försämrats vilket kräver ett stärkt försvar, fördjupat mellanstatligt samarbete och militär alliansfrihet. Likaledes lyftes Arktis fram där det behövs ett nära internationellt samarbete, där två svenska län de facto ligger inom denna region. Hon nämnde att Krim sjunker allt längre ner på den politiska dagordningen, vilket är precis vad Ryssland vill. Krim är en del av Ukraina enligt den svenska ståndpunkten. EU angavs vara vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetspartner där vi vill att EU ska bli en tyngre internationell aktör. Detta eftersom Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet där vårt land har en given aktiv roll.

Norges tidigare försvarschef general Sverre Diesen talade om nordisk säkerhet. USA, Kina och Ryssland är här de centrala aktörerna. USA har en central ledarställning men hotas. Ryssland och Kinas uppträder som revitionistiska stormakter där USA ser på kina som en allvarlig utmanare medan Ryssland mera betraktas som orosstiftare, således ett begränsat hot som mer angår Européerna än USA. Till detta ska läggas divergerande europeiska hotvärderingar beroende på geografisk belägenhet för respektive land, i syd, i öst, i väst eller i norr med konsekvens att Nato ej längre återspeglar devisen ”en för alla för en”.

Stormakternas intressen i vår region karakteriseras av att Ryssland betraktar Skandinavien (Norge, Sverige och Danmark) som en del av sitt  geostrategiska intresseområde. Motsvarande för USA drivs framförallt av motsättningarna med Ryssland. Det amerikanska intresset för Baltikum konstitueras av Estland, Lettlands och Litauens Natomedlemskap. I tillägg är USA en tydlig medtävlare till Ryssland och Kina om inflytande i polarhavet där faktorerna energi och råvaror triggar konkurrensen. Diesen karakteriserade Skandinavien som en strategisk ö, där förstärkningar av densamma över havet krävs, läs från USA vilket är enda land som besitter den kapaciteten. Ett uttåg från Europa från USAs sida skulle tveklöst öppna spelfältet för Rysslands möjligheter att utöva politisk och militär press. Det går inte att se bort ifrån sannolikheten för att Kina i en sådan situation skulle stödja Ryssland. De skandinaviska länderna har således allt att tjäna på ett säkerhetspolitiskt och militärt samarbete. Här betyder gemensamma strategiska intressen och säkerhetsfrågornas regionalisering sannolikt mer än ett formellt Natomedlemskap. En annan faktor som talar för samarbete är den ekonomiska utvecklingen där möjligheterna i framtiden för små länder att upprätthålla kompletta militära kapaciteter i framtiden är mycket små, ett argument som verkar förstärkande utgående ifrån den säkerhetspolitiska intressegemenskapen.

Säkerhetspolischef Klas Friberg och chef för MUST Lena Hallin.

Chefen MUST Lena Hallin betonade samarbetet mellan de nationella säkerhetsskapande aktörerna. Vi får förvänta oss säkerhetspolitisk instabilitet och ökad militär aktivitet i närområdet där underrättelsetjänstens roll blir central. Ryssland är militärt underlägset Nato men kan vara överlägset på den europeiska arenan under en begränsad tid givet att Europa behöver förstärkningar från andra sidan av Atlanten. Kinas ökade inflytande inte minst ekonomiskt i Europa och i Arktis har tenderar att få  militärstrategiska konsekvenser där Beijing får större betydelse också säkerhetspolitiskt. Icke linjär krigföring innebär att militära och icke militära kapaciteter samordnas för att nå politiska målsättningar.

Claes Friberg chef Säpo talade om underrättelsehotet mot Sverige, vilken är omfattande och utgår från ett försämrat säkerhetsläge. Hoten handlar om att påverka och destabilisera under tröskeln för militär aktivitet. Påverkan av oppositionella och politiska beslut kan ge god verkan, Således den typ av  säkerhetshot som riktas mot vår demokrati. Elektroniska angrepp är vanliga och urholkar samhällets motståndsförmåga. Det mest skyddsvärda är vår demokrati i vilket ligger skyddet av beslutsfattandet. Det största hotet kommer från rysk underrättelseverksamhet men också från Kina. Säkerhetsskyddet kostar pengar.

Ulf Kristersson var tydlig med att Ryssland är dimensionerande för vår försvarsförmåga. Han varnade också för kinesisk expansionalism, där Kina  riktat djupt odiplomatiska hot mot företrädare för vårt land. Hans budskap var:

  • Gör rätt här hemma vilket påverkar vår förmåga att agera utomlands. Inre och yttre säkerhet hänger ihop. I försvarsfrågan nämnde han att det saknas 9 miljarder för att finansiera det försvar som det finns politiskt enighet om. Således handlar moderaternas försvarsbudget om 93 miljarder är 2025 istället för 84 miljarder.
  • Mer internationellt samarbete med norden Baltikum, EU och Nato. Vi ska vara med och utveckla EU:s säkerhets och försvarspolitik och militära förmåga på samma sätt som vi stöttat den civila krishanteringskapacitetens uppbyggnad.
  • Samlad politisk krisledning. Nationellt säkerhetsråd behövs.

Rysslandskännaren Anders Åslund karakteriserade Ryssland som en auktoritär kleptokrati där Putin regerar med hjälp av säkerhetstjänsten, kontroll av statsapparaten och organiserad brottslighet. Avseende det senare är kapitalutflöde enormt med cirka 320 miljarder dollar där hälften tillhör Putin. En grupp enormt rika och närstående till Putin innehar centrala poster i statsapparaten och i näringslivet. För Putins utrikespolitik finns ett intresse av att destabilisera omvärlden. Insatsen får ej vara alltför farlig eller kosta för mycket men ska ställa till oro och tjäna ryska politiska intressen.

En annan rysslandskännare Gudrun Persson inledde med att teckna en aktuell bild av den inrikes situationen som bland annat kännetecknas av stora demonstrationer i Moskva, polisövervåld liksom krigshandlingar i Ukraina. Hon tecknade hotbilden som en konstant innehållande bland annat Nato och den unipolära världsordningen. Hon betonade att det är otillräckligt att lyssna på vad Moskva säger, se vad som görs istället. Målet är att säkra det politiska systemets överlevnad, att bli erkänd som stormakt samt att skapa en egen postsovjetisk intressesfär. Den ryska synen är att inflytande är ett nollsummespel och att landet är omringat av ett fientligt väst. Ryssland har enorma utmaningar på sikt, teknologiskt, ekonomiskt och demografiskt. Men, ingenting händer. Svaren på utmaningarna är Inre repression och yttre aggression. För oss gäller att inte blunda för farorna, vara naiva och invagga oss i falska förhoppningar.

Text: Tommy Jeppsson
Foto: Ulf Palm

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Mer om webbplatsen.