Och säkerhetsfrågornas ökade betydelse märks i vårt land. Myndigheterna med säkerhet på agendan liksom, som det uttrycktes, ”finansdepartementets ökade uppmärksamhet”, utgör tämligen handfasta bevis för detta. Något som krävs inte minst utgående från att närområdesperspektivet innefattar nordområdets ökande betydelse, höjd spänningsnivå i östersjöregionen och blickar vi i sydlig riktning handlar det om effekterna från migrationsströmmarna. Bland andra påverkansfaktorer på vår säkerhetspolitik kan antas att EU uppfattas vara vår viktigaste samarbetspartner för pågående regeringskonstellation, att handelskriget är ett hot mot stabiliteten och att det bland annat av dessa orsaker finns starka motiv att bygga säkerhet med andra.
Engagerad försvarsminister
Peter Hultqvist var tydlig med att den ryska militära styrkeuppbyggnaden parallellt med påvisad vilja att utnyttja densamma tillsammans med olika former av påverkansoperationer, inte minst i samband med våldtagandet av Krim plus ett tidvis aggressivt uppträdande i Sveriges närområde oroar. Instabiliteten på många andra håll i Europa föranleder också oro, inte minst sett emot svårigheterna att stå upp emot ett ryskt men också kinesiskt agerande som utmanar den fria liberala samhällsordningen.
Avseende svensk militär förmåga lyfte försvarsministern fram en rad förbättringsåtgärder som vidtagits under senare år. Det gäller bland annat områden som personlig utrustning, renoverings- och modifieringsinsatser på ett antal materielsystem. Slutleverans för artillerisystemet Archer, inköpet från USA av luftvärnssystemet Patriot, återuppsättandet av P 18 på Gotland, projekteringen av Ubåtssystemet A 26, JAS-version E, återtagen brigadförmåga och intensifierad övningsverksamhet i form av bland annat Aurora 2017 och Trident Juncture liksom att totalförsvarskonceptet återskapas. Sammantaget är dessa åtgärder bidragande till ökad operativ förmåga. En operativ förmåga som är avsedd för högintensiv strid mot en kvalificerad angripare.
Samarbetet med andra lyftes fram. Det gäller Finland, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Polen och inte minst USA manifesterat av den transatlantiska länkens avgörande betydelse för europeisk säkerhet. En annan manifestation var att konferensen kunde välkomna alla fyra nordiska försvarsministrarna liksom en högt uppsatt representant från Pentagon.
Moderata och amerikanska budskap
Liksom försvarsministern tog Ulf Kristersson upp de svårigheter som de liberala demokratierna har i vår tid och till detta faktum kopplades budskapet att försvaret lämpar sig synnerligen illa för fromma förhoppningar, särskilt när utmaningarna är många från en orolig omvärld. I det läget framfördes partiets krav på att 2% av BNP avsätts för försvarsändamål liksom vikten av en NATO-anslutning som tillsammans med god egenförmåga verkar höjande av tröskeln mot angrepp.
Kristersson tog även upp de utmaningar som ett allt starkare Kina representerar. Inom kort kommer landet att vara världens största ekonomi. Regimen i Peking representerar en icke-demokratisk stat och här behöver vi i Sverige utveckla en strategi för hur vi ska förhålla oss till denna aktör med tydliga ambitioner att bli världens ledande supermakt.
Eric D Chewning som är deputy Assistant Secretary of Defense for Industrial Policy, United States Department of Defense betonade det sedan lång tid fruktbara svensk-amerikanska samarbetet där för närvarande det militära dito mellan länderna sticker ut som det viktigaste. Interoperabiliteten utvecklas genom övningar som Trident Juncture och här finns en tydlig amerikansk vilja till ett ytterligare fördjupat samarbete, ett önskemål som är lätt att härleda till ett uppåtgående Kina och en relativ amerikansk tillbakagång. Washingtons önskan att samla liberala demokratier som en motvikt mot auktoritära aktörer som Kina och Ryssland får då ses som logisk. Vår svenska försvarsindustri erhöll många berömmande ord där vår generellt höga tekniska förmåga även ansågs ha betydelse för USA:s försvarsförmåga. Att Sverige är USA:s 14 största handelspartner har här betydelse.
Samtidigt kunde en viss oro härledas mellan raderna från vår Nato-ambassadörs framställning. Denna gäller givetvis de motstridiga signaler som utgår från Trump-administrationen och dess America-first-politik.
Europeiskt försvarssamarbete
Här sker en snabb utveckling. Orsakerna är flera. Ekonomin är en viktig faktor där vår kontinent blir fattigare och där Europa år 2030 kommer att svara för 20% av världsekonomin. Demografin är ett annat skäl till samarbetsviljan där Europas befolkning år 2060 utgör 4 % av världens befolkning, att jämföra med år 1900 när den var 25% av världspopulationen. Också den högteknologiska utvecklingen och kostnadsfördyringarna kopplat till den militärtekniska utvecklingen motiverar ett intimt samarbete tillsammans med ökande geopolitisk turbulens förorsakade bland annat av nya gränsöverskridande hot.
På kort tid har en global strategi framtagits, det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) har lanserats liksom Coordinated annual review on defense (CARD), som svar på utmaningarna och åtskilligt mer är att vänta.
Kina expanderar sitt inflytande
Det är påtagligt hur Peking alltmer påverkar andra länder vilket sker utifrån en lika målmedveten som långsiktig strategi. Taiwan utgör det mest näraliggande exemplet där Peking uttalat kräver en förening med fastlandskina, om nödvändigt med militärt våld. Upprätthållandet av statens och kommunistpartiets överhöghet över all samhällelig verksamhet är absolut utgående ifrån partiets allsmäktighet.
Kina eftersträvar att bli en militärmakt i världsklass med en likaledes världsomspännande sjömilitär förmåga till vilken ska kopplas att man börjat benämna sig som en ”närarktisk stat”. Häri ligger en Kinesisk variant av globaliseringen som ska byggas runt de nya ”sidenvägarna” till lands och till sjöss och där det redan talas om kinesiska ”skuldkolonier” i bland annat Afrika där omfattande infrastrukturella satsningar sker. Intressant utifrån ett europeiskt perspektiv är den Tjeckiska oron för Kinas tilltagande inflytande i landet.
Pekings prioriteringar är många och tydliga. Övergripande är ambitionen om att bli en ledande och global stormakt där begreppet ”landets pånyttfödelse” används i betydelsen att 2049 ska denna vara uppnådd, 100 år efter revolutionen. En civil-militär interaktion som i kinesisk tappning innebär att alla civila resurser som kan nyttjas för militärt bruk också ska göra det indikerar en ytterligt målmedveten styrning av landets alla resurser i syfte att nå de politiska målen. I detta ligger målet om att vara värdsledare inom viktiga teknikområden, bland annat artificiell intelligens ( AI). Vad vi ser är en tilltagande kamp mellan den västliga och en östlig civilisation representerad av Kina.
För svenskt vidkommande är Kina den 8:e största handelspartnern, vilket ytterligare förstärker behovet av en nationell svensk Kinastrategi.
Sverige i Norden
Till trots för att Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort olika säkerhetspolitiska vägval, inte minst beroende på historiska erfarenheter och geostrategisk belägenhet, var många budskap från de fyra närvarande nordiska försvarsministrarna samstämmiga. Om vikten av att små demokratiska grannländer samarbetar också på försvarsområdet för att på kostnadseffektivaste sätt höja den operativa effekten rådde påtaglig konsensus. De nordiska länderna står i mycket inför samma säkerhetsrelaterade utmaningar där ett nära samarbete, exemplifierat med det mellan Sverige och Finland, sänder säkerhetspolitiska signaler, tydligare ju mer fördjupat samarbetet är. Samtidigt är alla fyra länderna angelägna om en öppen dialog med regionens starkaste aktör, Ryssland, med vilken Norge och Finland sticker ut som de länder som efter andra världskriget lyckats bäst med att, spänningsperioder till trots, upprätthålla dialogen med Moskva. Överst på prispallen avseende kontinuiteten i upprätthållandet av försvarsförmåga står Finland där man inte låtit den period av säkerhetspolitiskt töväder som karakteriserade tiden efter det kalla kriget tas som intäkt för att solen för evigt skulle skina på en säkerhetspolitiskt molnfri himmel. Dagsläget innebär att ett land med 5,5 miljoner människor har Nordeuropas starkaste armé.
Överbefälhavaren Michael Bydén slog an en känslosträng hos åhörarna med inledande ord som påminde om alla positiva faktorer som levnadsförhållandena i vårt land dagligen ger prov på. Något att känna tacksamhet för och en grundläggande orsak till att Sverige är värt att försvara. De framsteg som gjorts inom Försvarsmakten vilket resulterat i en ökad operativ förmåga för att hantera en komplex hotbild beskrevs och detta är framsteg som tillsammans med den påbörjade utvecklingen av det civila försvaret och gemensam civil-militär planläggning höjer effekten hos totalförsvaret något som totalförsvarsövning 2020 kommer att bidra till. Samtidigt underströk överbefälhavaren de stora behov som existerar och vars konkretisering i stort innebär en fördubblad militär organisation med åtföljande dubblering av försvarsanslaget.
Bydén redogjorde även för några viktiga beslut som han fattat. Det första handlar om en ökning av antalet kvinnor och män som genomför militär grundutbildning från 2020 till 5.000, vilket behövs i syfte att skapa ett bättre rekryteringsunderlag. Det andra handlar om en utveckling av cyberförsvaret där cybersoldater kommer att utbildas. Det tredje beslutet rör en robustare ledningsorganisation och det fjärde innebär en höjning av luftförsvarsförmågan i och med att robot 70/90 förbandssätts. Samtidigt ökar den ryska militära styrkan snabbare än vad vi åstadkommer i form av förbättringar, vilket ökar det militära förmågegapet mellan länderna. Vilket, som nämnts, genererar behovet av substantiella resurstillskott. Vad detta resurstillskott handlar om konkret behandlade viceamiral Jonas Haggren, Brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, konteramiral Jens Nykvist och generalmajor Mats Helgesson tämligen ingående. Ett bra grepp för att ge deltagarna en bild av realiteterna.
Generaldirektören för Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap redogjorde för totalförsvarets civila del där vår stora sårbarhet sades aldrig ha varit högre. Trender som globaliseringen, urbaniseringen, teknikutvecklingen där den digitala dito utgör en viktig del och klimatfrågorna ställer nya och andra krav på robusthet. Vi har en grund i en bra krisberedskap som är under förstärkning för att klara kriget och här har de frivilliga försvarsorganisationerna en mycket stor betydelse. Kostnaderna kommer att handla om miljardbelopp vars orsak är att civilt försvar behöver ett motståndskraftigt samhälle som grund. Samtidigt är också ett svenskt civilt försvar beroende av ett internationellt samarbete.
Det regionala och lokala perspektivet på totalförsvarsutbyggnad och samverkan gavs från Norra Militärregionen, Norrbottens län och Luleå kommun. Den bild som här presenterades innehöll positiva budskap. Bland andra att civil-militär samplanering genomförs vilken tar sin utgångspunkt i en gemensam grundsyn, att övningar bedrivs, att en samordnad ledningsorganisation byggs upp och inte minst att detta arbete sker under ett ömsesidigt förtroende för varandra, vilket representeras av ett positivt samverkansklimat. Utmaningarna regionalt och på kommunnivån återspeglar de på riksplanet men budskapen från Norra Sverige var mycket tydligt lösningsorienterade. Vi ska lyckas!
Vår inre säkerhet
Justitieminister Morgan Johansson angav tre skäl till behovet av ett civilt försvar. Det första är den Moraliska skyldigheten för staten att skydda sina medborgare, således nödvändigheten att upprätthålla ett fungerande samhälle också när detta råkar ut för den yttersta av påfrestningar. Det andra skälet är betydelsen av att upprätthålla befolkningens försvarsvilja utan vilken allt motstånd kommer att upphöra och det tredje är att resurserna för civilt försvar kan användas när samhället drabbas av påfrestningar i fred som förra sommarens bränder, liksom vid kris och i krig
Morgan Johansson tog upp hur MSB, länsstyrelserna, kommunerna genomför planering och att de 46 bevakningsmyndigheterna krigsplacerar personal. Problem finns där läkemedelsförsörjningen angavs som ett viktigt bristområde.
Inom rättsorådet tillförs 10.000 nya poliser där intresset för yrket är högt. Samtidigt är behovet stort givet en alltmer sofistikerad gränsöverskridande- liksom inhemsk brottslighet. Terrorhotet var ett givet ämne där många motåtgärder vidtas, bland annat att det blir lättare att lagföra denna typ av brott.
Chefen MUST, generalmajor Gunnar Karlsson identifierade samma utmaningar mot vår säkerhet som försvarsministern och överbefälhavaren där han också belyste de hybrida hoten vars syfte är att exploatera svagheterna i vårt samhälle. Samtidigt med chefen MUST uppträdde SÄPO-chefen på scenen där ett budskap var att glappet mellan hot och säkerhet ökar, ett annat att hotet från våldsbejakande islamitisk extremism har ökat i likhet med de hot som genereras från cyberdomänen. Destabiliseringsoperationer med Ryssland som avsändare är ett ytterligare hot mot vårt demokratiska samhälle och sammantaget kommer behovet av säkerhetsåtgärder att öka med konsekvensen i form av en ökad prislapp.
Text: Tommy Jeppsson