Hot. Säkerhet. Försvar. Tre nyckelord som under årets Almedalsvecka hamnade i fokus på ett stort antal seminarier. Dels förstås på det Säkerhetspolitiska Sommartorget – men också i andra sammanhang där allt ifrån det växande problemet med moderna sjöpirater till terrorhot, integritetsfrågor och det nya yrkesförsvaret diskuterades.
Som en av Försvarsutbildarnas representanter har jag förstås försökt fokusera på sådant som rör försvaret – men i en bredare mening än det rent militära.
Aktörer på det området i Almedalen har till exempel varit Försvarsmakten med ÖB Sverker Göranson i spetsen, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) med sin generaldirektör Helena Lindberg, Säkerhetspolisen och GD Anders Danielsson, FOI (Försvarets Forskningsinstitut) och deras GD, Jan-Olof Lind, för att nu bara nämna några.
Folkförankring
Om det är något dessa och många andra har uttryckt så är det att svenska folket har ett gemensamt ansvar för vår säkerhet och, inte minst, ansvar för dem som har som yrke att försvara vårt land. Det är vår Försvarsmakt, det är vår Säkerhetspolis och så vidare. Det är vi som, genom i första hand våra folkvalda, ska ställa kraven – och också bidra till att skapa förståelse för deras verksamhet. Folkförankring om man så vill.
Anders Danielsson, SÄPO, talade om samhällsansvaret på torsdagen i en diskussion med professorn i rättsvetenskap, Dennis Töllborg. Danielsson har tveklöst revolutionerat SÄPO under sin tid som myndighetens högste chef. Den transparens – inom rimliga ramar – som SÄPO nu uppvisar är unik i en internationell jämförelse.
Det betyder inte att SÄPO numera är ”ohemligt”. En säkerhetstjänst måste självklart i stor utsträckning jobba under sekretess. Men det har i alla fall medfört att förtroendet för Säkerhetspolisen nu är större än någonsin.
På gränsen
Anders Danielsson beskrev det dilemma som han och hans medarbetare ständigt befinner sig i: Uppdraget att förhindra brott mot rikets säkerhet samtidigt som man tar hänsyn till medborgarnas personliga integritet. ”Vi arbetar hela tiden på gränsen” sa Anders Danielsson.
MSB och FOI samverkar i olika typer av projekt där samhällssäkerhet är den gemensamma nämnaren. MSB är till exempel medfinansiär i utvecklingsprojekt på området kommunikations- och datasäkerhet. GD Helena Lindberg är också en stark förespråkare för samverkan mellan myndigheter och näringsliv, särskilt förstås företag med samhällsviktig verksamhet.
Det nya försvaret
Försvarsmakten har tagit på sig en mångfacetterad roll i årets Almedalsvecka. Satsningen – bland annat att ”parkera” HMS Carlscrona i Visby hamn – är dels ett led i rekryteringen av personal till det nya försvaret.
HMS Carlscrona i Visby hamn får symbolisera Försvarsmaktens och övriga aktörers
fokus på säkerhet och försvar i Almedalen. Foto: Anders Gummesson
Därav följer vikten av att skapa förståelse för det ”nya” yrket och soldaternas/sjömännens roll i samhället. Exempel på problematiken – och en del av lösningen – gavs vid ett seminarium där företrädare för Skaraborg deltog.
Skaraborgarna har tidigt insett vikten av samverkan med Försvarsmakten som en stor lokal arbetsgivare. Inte enbart för att soldaterna förhoppningsvis bosätter sig i regionen och därmed bidrar till samhällsutvecklingen. Det handlar till exempel om behovet av skolor, sjukvård, boende och andra samhälliga funktioner.
Nya krav
Man har också funderat kring vad det innebär när ett antal soldater kommer hem igen efter en utlandsmission. Vilka särskilda krav ställer det på lokalsamhället?
Skaraborgarna är inte ensamma om dessa funderingar – men de är definitivt en intressant aktör som förhoppningsvis snabbt får efterföljare.
Veteranfrågorna var på tapeten vid flera tillfällen. Peter Öberg är Försvarsmaktens ansvarige för det arbete som nu pågår med att utveckla den militära veteranverksamheten.
Livslångt ansvar
Ur ett Försvarsmaktsperspektiv är det inte enbart de som kommer hem från en utlandsmission som räknas som veteraner. Alla som arbetat i Försvarsmakten ska fortsättningsvis räknas till denna grupp.
Försvarsmakten kallar sitt åtagande för ”ett livslångt ansvar” för sina tidigare medarbetare och deras familjer.
I anslutning till denna diskussion dök en annan mycket intressant och brännande fråga upp: Hur tar vi hand om alla de som kommer hem från civila missioner utomlands? Vilket ansvar tar samhället för dem som kommer hem, ofta med ytterst traumatiska upplevelser i ryggsäcken, från civila räddningsinsatser i katastrofområden.
Anders Gummesson
anders.gummesson@forsvarsutbildarna.se