Är det inte längre allas ansvar att försvara våra demokratiska värderingar?
Efter snart 108 år med allmän värnplikt så föreslår Anders Svärds pliktutredning att pliktlagen skall läggas i träda och att vi i framtiden skall ha ett försvar bestående av kontraktsanställda i ett yrkesförsvar. Vi skall alltså inte vara skyldiga att utbilda oss till att kunna försvara oss mot olika typer av hot. Det innebär enligt vår mening att det inte längre är allas plikt att försvara vårt land och de demokratiska värderingar Sverige står för. Det kan inte vara rätt.
Försvaret av landet och de demokratiska värderingar som Sverige står för är ett av de viktigaste fundamenten för samhället. Den enskilde medborgaren är beroende av att alla ställer upp om dessa värden hotas. Det gäller oavsett vilken försvars- och säkerhetspolitik vi väljer och påverkas principiellt inte om vi har en försvarsallians med andra eller försöker upprätthålla neutralitet i olika konflikter. Det gäller även vid naturkatastrofer och storskaliga terroristangrepp. Vår värnplikt och civilplikt har varit ett av de viktigaste fundamenten för detta.
När man läser pliktutredningen kan man få uppfattningen att plikten skall utgå från Försvarsmaktens behov av personal och om man hårddrar det så skall behovet täcka fredsfrämjande insatser utomlands. Enligt min mening så är det felaktigt och kortsiktigt att tänka så. Behovet måste utgå från landets behov av försvar i ett längre perspektiv och inte bara utgår från ett militärt traditionellt hot. Georgienkrisen i slutet av 2008 visade att det kan ske dramatiska förändringar väldigt snabbt och i dagens globaliserade värld finns det stor risk att olika konflikter spiller över även på oss. I dag så är det väpnad strid mellan Israeler och Palestinier i Gaza. Ryssland har nyligen stängt av gasleveranserna till delar av Europa. Det här är dagsfärska exempel på konflikter som blossar upp snabbt, ibland oväntat och med stor risk för eskalation om de inte stoppas relativt snabbt. Konflikter som mycket snabbt även kan påverka oss i Sverige om det vill sig illa. Hur känslig är inte vår energiförsörjning.
Vi får alltså inte bara se till den väpnade och militära aspekten av plikten att försvara vårt land. Det finns heller ingen anledning att med den hotbild försvarsberedningen beskriver ha den typ av värnpliktsarmé vi hade förr. Här måste vi tänka nytt. Lennart Koskinen, biskop med ansvar för bland annat Svenska kyrkans internationella krisarbete, har skrivit om en ”Folklig kriskompetens” istället för allmän värnplikt. Resonemanget bygger på behovet av en ersättning för den allmänna värnplikten där individernas förmåga att kunna fungera vid olyckor, kriser och katastrofer står i centrum. Med den hotbild som Försvarsberedningen beskriver så är det naturligt att också se till detta behov. Även stora olyckor och katastrofer, oavsett om de är skapade av naturen eller av människor, kan i slutändan hota vårt lands utveckling. Tidigare kunde vi exempelvis luta oss mot civilpliktiga inom energiförsörjningens område men de har också försvunnit.
Försvarsutbildarna är en frivillig försvarsorganisation med snart 100 år av erfarenhet av att delta och stödja vårt lands försvarsförmåga. Det som förenar oss är viljan att försvara de demokratiska värderingar som vårt land står för. Min uppfattning är att plikten är central i ett demokratiskt samhälle och det är den som är grunden till att vi kan göra anspråk på de rättigheter vi tar för givet. Vi måste ha både mental föreberedelse samt kunniga och tränade medborgare att sätta in vid svåra händelser.
Istället för att följa utredningens förslag och låta pliktlagen vara vilande behöver vi utveckla ett pliktsystem som omfattar alla svenska medborgare och är inriktad både mot militärt försvar och att stärka vår förmåga vid andra kriser och katastrofer. Vi behöver också ta fram en obligatorisk utbildning där vi svenskar utvecklar vår folkliga kriskompetens så att vi kan ta hand om oss själva och andra när olika typer av svåra kriser står för dörren.
Jag har i mitt inlägg inte haft för avsikt att ta fram de praktiska delarna eller tiderna för ett nytt system vare sig för värnplikt eller för annan plikt. Inlägget skall ses som ett ställningstagande för plikten att försvara våra demokratiska värderingar.
Alf Lundström
Ordförande i Försvarsutbildarnas överstyrelse
Fakta:
Försvarsutbildarna är en frivillig försvarsorganisation med mer än 35 000 medlemmar.
Vi finns till för medlemmar som frivilligt vill stödja det militära försvaret och samhällets krishanteringsförmåga. Försvarsutbildarna finns representerade över hela landet med 26 regionala förbund. Vi har även 12 rikstäckande förbund med särskilda kompetenser inom exempelvis kriskommunikation, hygien och hälsa samt skydd mot kemiska och radiologiska hot. I de rikstäckande förbunden ingår även Fältartister, Kustjägare, Fallskärmsjägare m.fl som stödjer Försvarsmaktens utlandsverksamhet.