Våga vara Chef

Referat från ledarskapsföreläsning med Ulf Henricsson, arrangerad den 14 maj
Vad krävs av ett modernt ledarskap när det sätts på prov?
henricsson.jpg Den frågan besvarade översten 1. Ulf Henricsson vid en föreläsning arrangerad av Skaraborgs FBU-förbund i en till ståplats fylld hörsal på Skövde Högskola onsdagen den 14 maj. Som chef för Försvarshögskolans Institution för ledarskap och management är Henricsson väl insatt i den vetenskapliga bas som ligger till grund för Försvarsmaktens nya ledarskapsdoktrin, men det är som chef för Nordbat 2, den första svenska FN-bataljonen i Bosnien, som han vunnit mest rykte och respekt som chef och ledare.

Chefen har till uppgift att tänka och planera – inte genomföra!

Ulf Henricsson menar att en av chefens huvuduppgifter är att tänka framåt. ”Planen ballade ur 08.15 som senast varje dag. Men man måste ha en plan ändå... Den är ett verktyg.” En plan har ändå skapat handlingsberedskap för den nya situationen. En bra chef kan frigöra sig från sin plan och även lyssna till andras idéer. Ingen chef har monopol på tankeverksamhet!

Överlåt sedan genomförandets detaljer till de underställda genom att delegera tydliga uppgifter med målsättning, resurser och riktlinjer så de kan välja metod. Däremot är det chefens jobb att kontrollera att den underställde har förstått sin uppgift.

Ansvaret för uppgiften kan inte delegeras bort eftersom chefen har valt ut vem som ska lösa uppgiften. Kommer det kritik utifrån kan inte chefen skylla ifrån sig, men får internt ställa den underställde till svars. Men den som misslyckas trots en god insats ska tillåtas göra det och slippa en utskällning. Därigenom växer medarbetarens självförtroende.
”Det var djupa diken…”
Bataljonens transportenhet körde fram och tillbaka till Split och såg till att underhåll kom fram. Vägen var både smal och av dålig kvalitet och i bergstrakterna saknades skyddsräcken – djupa diken, som Henricsson uttryckte det. Det var inte heller ovanligt att konvojer blev beskjutna. En dag kom en delegation och ville prata. Man framförde rimliga krav på ökad eskort och bättre skyddsutrustning.
”Jag hör vad ni säger, men…” Henricsson hade givetvis inte de resurser personalen ville ha. Han gjorde då det varje ledare måste klara av; visa sig som föregångsman.

Nästa konvoj var han med – inte som kolonnchef, utan som förare. Han delade deras faror, han klarade att hålla de andras marschfart på de dåliga vägarna, han visade sig inte förmer än dem. Efter den resan kom det inte några fler klagomål på skyddet. Personalen löste uppgiften och belönade dessutom chefen med en ny namnbricka: Driver Henricsson.

Bygg upp ett förtroende för dig själv som chef

Ovanstående historia är ett belysande exempel på vad ett ledarskap handlar om. Den chef som inte ägnar en stor del av tiden med att bygga upp förtroendet hos de underställda för sig själv, kommer att få problem de 4-5 % av fall då han måste peka med hela handen och ge en besvärlig uppgift till sin personal.

Två fall av order upplevde Henricsson som extra tuffa. Dels när han visste att ordern får konsekvenser för medarbetarnas säkerhet, att liv sätts på spel för att genomföra något som måste göras. Då gäller det som chef att finnas där uppgiften är svårast att lösa. Inte för att ta befälet över plutonen, utan för att finnas som stöd, dela farorna och själv värdera läget.

Dels när han inte hade en aning om vilka följder beslutet får, men ett beslut måste fattas. Det är vid sådana tillfällen chefen behöver det förtroendekapital han skaffat genom att dela sina medarbetares vedermödor och satt sig in i, och helst löst, deras vardagsproblem.

Var alltid lojal mot uppgiften

Många gånger ställs såväl chefer som medarbetare i situationer där man upplever en lojalitetskonflikt. Det kan vara krav från uppdragsgivare, medarbetare, skattebetalare, anhöriga etc. som inte är samstämmiga med varandra. Henricssons lösning är att alltid vara lojal mot den uppgift man är satt att lösa. Ibland kan det innebära att man får ta konsekvenserna för att man prioriterar bort vissa saker, men det egna samvetet mår bra.

Även om det fanns många tillfällen när FN-styrkan kände sig maktlös och inte tyckte man kunde göra tillräckligt för befolkningen, fanns det också gott om tillfällen när man kände att man varit tillräckligt trogen sin uppgift. Ett mycket synbarligt bevis på att så är fallet är att en grundskola i Vares har döpts till Centralskolan Nordbat 2.
Chefens viktigaste egenskaper
ulf.jpg Utan tvekan är det så att alla chefer måste ha rätt grundförutsättningar. De fem hörnstenarna Henricsson listade för en chef är Tydlighet, Kommunikation, Tillgänglighet, Förtroende och Uppskattning.

Chefen måste vara tydlig i vad han vill, klara av att tala om det för sin omgivning och kunna lyssna och ta till sig medarbetarnas synpunkter och tankar. Chefen måste också finnas till hands när staben eller de underställda behöver hjälp, det är en av chefens uppgifter som aldrig kan delegeras bort. Ge de underlydande förtroende genom att delegera uppgifter till dem och ge dem konstruktiv feedback på vad som gjorts bra och vad du är missnöjd med. En chef som är tyst är sämre än den som alltid bara skäller, för han visar inte att han bryr sig alls.

Det mest centrala är dock att chefen tänkt igenom sin livsfilosofi och värdegrund. Vilka värderingar grundar han sitt chefskap på? Vilken människosyn har han? Vad vill han uppnå med att vara chef? Om dessa och liknande frågor inte ställs och besvaras inför honom själv kommer chefen att ha dåliga förutsättningar att lyckas med sitt jobb.

Försök inte vinna Stora Popularitetspriset

Henricsson gav sin publik rådet att våga vara chefer, även vid tillfällen då det blåser kallt. Man kan aldrig vara chef med målsättningen att bli poppis. Det finns alltid vissa beslut som måste fattas även om de innebär obehag för medarbetarna. Chefen kommer därför aldrig att vara populär i allas ögon. Målsättningen ska i stället vara att bli respekterad, för då har man lyckats få medarbetarna att förstå att även obekväma beslut fattas och måste genomföras.

Så avslutades ett tvåtimmars föredrag med en karismatisk Ulf Henricsson, som på ett engagerat och humoristiskt sätt lotsade publiken genom såväl vetenskapliga teorier som självupplevda erfarenheter från ett krigsfyllt Bosnien.

Sidan publicerad/ändrad 2010-02-05 kl. 11:55 av Per Nordlund.