Försvarsupplysning 021113

Anders Swärd om ny säkerhetspolitisk hotbild
svard.jpg Ny syn på den säkerhetspolitiska omvärlden och förändrade uppgifter för totalförsvaret var temat när Skaraborgs FBU-förbund anordnade försvarsupplysning. Föredragshållare var Anders Swärd från försvarsberedningen.

Omvärldsanalys

Den nya hotbilden har, enligt Anders Swärd, ökat samhällets sårbarhet. Det är inte längre kampen om territoriet som är den största hotbilden utan kampen om identitet och självbild. Som exempel på denna utveckling kan nämnas terroristattackerna i New York och på andra platser. Kännetecknande är att terrorgrupperna inte strävar efter att ta land, utan i stället profilera sina värderingar om hur ett samhällssystem skall se ut. Det är därför attackerna ofta görs mot mål som endera har stort symbolvärde eller skapar stor förstörelse och förlust av människoliv. Attackerna utförs dessutom inom ramen för fredssamhället.

Ändrad roll

Den förändrade hotbilden ger också en förändrad roll och inriktning för totalförsvaret. Det tidigare scenariot av krig mellan stater har ersatts av olika former av multinationella kriser som påverkar stora delar av samhället.
En följd av den förändrade hotbilden är, enligt Anders Swärd, att samhällets totala resurser för att bättre kunna möta olika former av kriser i framtiden måste samordnas. Totalförsvaret har under en lång tid varit uppbyggt att enbart möta det minst troliga hotet – kriget. Här öppnas också för utökad samverkan mellan stat och näringsliv i syfte att nå ett robustare samhälle. Ett nytänkande behövs säkerligen där Försvarsmaktens syfte blir att arbeta förebyggande i mycket större omfattning än idag. Det kommer att bli viktigt att maximera medborgarnas trygghet och säkerhet.

Medan de millitära hoten mot Sverige minskar, så kvarstår och ökar hotet mot den civila delen av samhället. Til följd av detta är det logiskt att försavarsmaktens resurser i en framtid bör komma att användas mer för att stödja samhället. Det poängteras dock att militär personal inte ska användas i situationer där de kan komma att tvingas utöva våld mot civila eller själva riskerar att bli utsatta för våld från civilister. Sådaa uppgifter tilhör i fredssamhället polismakten.

Internationella insatser

En av försvarsmakten viktigaste uppgifter i närtid är att delta i internationella uppdrag; såväl fredsbevarande som fredsskapande. En förutsättning för svenskt deltagande är dock att det finns ett mandat från FN för insatsen.

Försvarsmaktens internationella åtagande är även dimensionerande för försvarsmaktens storlek. Grundutbildningsorganisationen skall vara så stor så dessa uppdrag kan lösas. Några ytterligare drastiska nedskärningar av försvarsmaktens organisation kunde Anders Swärd inte se i dagsläget. ”Klarar vi att lösa våra internationella åtaganden klarar vi även det väpnade angreppet mot bakgrund av dagens omvärldssituation”.

Frivilligförsvaret

Anders Swärd betonade i sitt anförande de frivilliga försvarsorganisationernas betydelse även i framtiden. Han höll dock öppet för att förändringar i inriktningen kan komma genom exempelvis olika kravnivåer inom hemvärnet och tillkommande verksamhetsområden där IT bedöms kunna vara ett sådant.

Han öppnar även för att nya organisationer kan komma att ges status av frivillig försvarsorganisation.

Från de närvarande frivilligorganisationerna efterlystes bland annat en översyn av gällande regelverk för att underlätta för frivillig verksamhet vid kriser i fredssamhället.

Skaraborgs FBU-förbund överlämnade genom sin styrelseordförande Hans Ingbert förbundets jubileumsskrift som tack för föredraget.

Sidan publicerad/ändrad 2010-02-05 kl. 11:55 av Per Nordlund.