Ryssland, försvaret och det nya kalla kriget

Mats Johansson från tankesmedjan Fri Värld har hållit föredrag kring utvecklingen i Ryssland och ett ev. nytt kallat krig som är under uppsegling.

Utgångspunkten är att Östersjön betraktat som freden hav inte längre är tillämpligt. Mats Johansson tes är att Ryssland med stöd av oljeinkomster genomfört en stor upprustning, vilken i tillgång till vapenresurser närmar sig USA:s. Ryssland har ett upprustningsmål som bedöms komma att nås under 2020.

Det finns enligt föredragshållaren tecken som tyder på att ökad amerikansk närvaro, motsvarande en division, i Europa är på gång. Det är dock oklart var den kommer att grupperas.

Solidaritet med Baltikum

Mats Johanson bedömer at de baltiska staterna är särskilt utsatta beroende på ryska stormaktsambitioner, ökat ryskt inflytande och en tänkbar tanke om ryskt skydd av de rysktalande minoriteterna i Baltikum.

De baltiska staterna är medlemmar i NATO och är därmed berättigade till skydd och understöd i händelse av en konflikt.

Sammantaget utgör detta enligt Mats Johansson en risk för att Sverige ska kunna dras in i en konflikt som berör stormakterna. Han noterar vidare att från baserna i Kaliningrad kan Ryssland behärska stora delar av Östersjön. Ett fortsatt tänkbart scenario kan utgöras av ett krav/önskemål att få låna delar av svenskt territorium för att ytterligare stärka närvaron och kontrollen av Ryssland.

Rysk övningsverksamhet riktad mot Sverige bedöms ha genomförts. Tre ryska divisioner baserade vid de baltiska gränserna har genomfört sådan övningsverksamhet. Kärnvapen bedöms finnas placerade i Kaliningrad och slutligen nämner Mats Johansson övningen Zapad 2009 som bedöms ha haft som mål att öva landstigning på Gotland.

Svensk försvarsvilja

Enligt Mats Johansson finns det en svensk folkvilja att öka försvarsutgifterna i större omfattning än vad försvarsbeslutet innebär. Ett problem som anförs i sammanhanget är att medel från förbandsverksamhet måste användas för att bekosta investeringar beroende på förändrad kronkurs.

Den transatlantiska länken, såsom den uttrycks i Hultqvistdoktrinen” bedöms vara helt avgörande för den framtida försvarspolitiken och svensk försvarsförmåga.

Sammanfattande synpunkter

·         Baltikum kan vara ett nästa mål för Ryssland

·         Lågt oljepris bedöms vara en nedhållande faktor

·         Ryssland styr informationsflödet inom landet och bedriver operationsoperationer mot bl.a. Sverige

·         NATO bedöms ha begränsad förmåga att bidra till försvaret av Baltikum

·         Gazprom köper stöd på Gotland och i övriga Europa

·         Putins politik bedöms ha stöd från ett antal EU-stater, exempelvis Ungern

·         Turkiet är på väg från demokrati till en totalitär stat. 

Sidan publicerad/ändrad 2016-06-13 kl. 20:13 av Leif Wetterlid.