Försvarsupplysningar hösten 2016

Ny inriktning för Försvarsmakten personalförsörjning

Annika N C
 

Höstens sista allmänna försvarsupplysning i Försvarutbildarna Skaraborgs regi är nu genomförd.

Annika Nordgren-Christensen höll ett mycket intressant föredrag för att berätta om sitt nu avslutade utredningsuppdrag rörande den framtida personalförsörjningen för Försvarsmakten. Syftet är att hitta ett robust personalförsörjningssystem.

Osäkerheter i omvärlden har påskyndat översynen. Behovet av förändrat personalförsörjningssystem är politiskt förankrat. Syftet är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och därmed tillgodose organisationens behov.

I huvudsak ska personalförsörjningen även i framtiden baseras på frivillighet, men totalförsvarsplikten aktiveras för att komplettera frivilligheten. I den omfattning som frivillig rekrytering inte är tillräcklig kommer plikten att gälla som ett komplement.

De föreslagna förändringarna kräver inte lagändringar då totalförsvarsplikten redan finns, även om den under några år varit vilande.

Plikten har delvis redan aktiverats i form av inkallande av totalförsvarspliktige till repetitionsutbildningar.

Det bedömda behovet av nyutbildad personal uppgår till 4000 årligen. För närvarande skans i krigsorganisationen ca 800 ständigt tjänstgörande och ca 6 600 tidvis tjänstgörande gruppchefer, soldater och sjömän. En mycket kritisk faktor som utredningen uppmärksammar är tillgången på officerare. Behovet av officerare bedöms redan år 2020 understiga behovet. Officerstillgången är helt gränssättande för försvarsmaktens verksamhet och ett ev. beslut om tillväxt.

Tidsplanen för införandet av de nya personalförsörjningssystemet är att regeringen förväntas fatta beslut under första kvartalet 2017. Skyldighet att genomföra mönstring införs från den 1/7 2017. Skyldighet att fullgöra värnplikt avses gälla från och med 1/1 2019. De första årskullarna som berörs är de som är födda 1999 och 2000. Avsikten är att grundutbildningen ska genomföras efter gymnasiet.

Utredningen har också lämnat förslag till förändringar i ersättningsformerna och till att hitta koppling till högre studier som helt eller delvis finansieras av staten för kontinuerligt tjänstgörande gruppchefer, sjömän och soldater.

Annika 2


Ledning och samverkan

Hans 1_1

Ledning och samverkan ärtiteln på ett föredrag som räddningschefen Hans Ingbert, höll förintresserade medlemmar och allmänhet. Utgångspunkten för föredraget utgjordes av kommunernas geografiska områdesansvar utifrån lag om extraordinär händelse. Inom ramen för det geografiska områdesansvaret ska kommunerna verka för att olika krisaktörer i en kommun samverkar och uppnår samordning såväl före som under en samhällsstörning. Vidare har kommunerna ett samordningsansvar för den information som under sådan förhållanden ska delges allmänheten. Utifrån en genomförd risk- och sårbarhetsanalys utarbetar kommunerna en planering för extraordinära händelser och genomför utbildningar och övningar. Kommunerna ska också utarbeta planer för höjd beredskap.

För att uppnå samordning kan bildas delregionala krishanteringsråd. Nio kommuner i Skaraborg har gått samman under namnet Krishanteringsrådet Östra Skaraborg. Rådet samlar drygt 30-talet olika aktörer och möts två gånger per år. Rådet har genomfört ett antal krisförberedande projekt, vilka avrapporterats till uppdragsgivarna (kommunerna). Ett sådant är framtagande av en broschyr för hur den enskilde ska kunna klara sig under 72 timmar utan särskilda stödåtgärder från samhällets sida.

För att uppnå största möjliga effekt i krishanteringsarbetet förordar räddningschefen att krishanteringssystemet bör förhålla sig till fem nivåer; medborgaren som bas, lokal nivå (kommunen) regional nivå (länsstyrelsen), nationell nivå (regeringen med centrala myndigheter) samt EU genom Sveriges undertecknande av den s.k. solidaritetsklausulen.

Avslutningsvis orienterades om kommunernas och räddningstjänsternas uppgifter inför höjd beredskap och det arbete som sannolikt i närtid behöver genomföras att återta en del av den krigsplanläggning som under ett antal år i princip varit vilande.
Hans 2_2

 

 


Hela Sverige ska försvaras – men hur?

Skaraborgs Försvarsutbildningsförbund genomförde öppen försvarsupplysningskväll på temat hur Sverige ska försvaras. Föredragshållare var översten av första graden Ulf Henricsson, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Ulf Henricsson har ett förflutet som förbandschef och andra poster inom Försvarsmakten. Han har bl.a. varit befälhavare vid de fredsbevarande operationerna i forna Jugoslavien.

Fördraget inleddes med kort tillbakablick på det kalla kriget med dess hotbild och den dåvarande svenska försvarsförmågan. Härefter övergick beskrivningen till hur Europa och Östersjöområdet utvecklats politiskt och militärt. Flera länder, däribland Sverige, har kraftigt minskat sina försvarsutgifter samtidigt som Ryssland ökar sina. Andra komplicerande faktorer som nämndes är Sveriges numera låga egenförsörjningsgrad och därmed sammanhängande beroende av import från andra länder. Noteras att Sverige importerar en stor del petroleumprodukter från Ryssland.

Ulf Henricsson bedömer det nationella svenska försvaret är otillräckligt för att försvara landet. Armén bedöms räcka för försvar av exempelvis Stockholmsområdet. I övriga delar finns bara hemvärnsförband. Flygstridskrafterna har begränsad förmåga, liksom även marinen. En bidragande orsak till detta bedöms vara såväl personella som materiella brister. Försvarsmakten bedöms ha stort behov av ny materiel för att kunna lösa nationella försvarsuppgifter.

Ulf Henricssons bedömning är det tar mist fyra år för försvaret att växa i den omfattning som behövs för ett realistiskt försvar med förmåga att verka över hela landet, med avseende på ekonomi samt personal- och materielförsörjning.

Sammanfattningsvis är Ulf Henricssons bedömning att det svenska försvaret bör förstärkas så att kostnaden för en ev. fiende att angripa hela eller delar av landet blir så stor att han avstår. En möjlig väg för att uppnå denna tröskeleffekt, enligt föredragshållaren, är att ansöka om medlemskap i NATO.

Försvarsutbildarna bedriver frivillig utbildning inom totalförsvaret, rekryterar och utbildar sjukvårdare till hemvärnet, bedriver ungdomsverksamhet samt arrangerar försvarsupplysning på olika teman.

Ulf Henricsson

Sidan publicerad/ändrad 2016-11-22 kl. 20:10 av Leif Wetterlid.