Referat från försvarupplysningstillfällen hösten 2015

Försvarsupplysning med Jörgen Elving

20150824-n J Elving

Den första av höstens försvarsupplysningar på temat Ryssland har genomförts. Först ut var Jörgen Elving som bl.a . varit chef för Arméns underrättelseskola.  Han har följt utvecklingen i Ryssland över tiden och höll ett uppskattat föredrag på temat ”Den ryska björnen har vaknat – rysk militär förmågeutveckling. Den ryska upprustningen bedöms till sin huvuddel utgöras av en modernisering av den militära förmågan. Föråldrad materiel har omsatts i en ökande takt. Jörgen Elving bedömer att Ryssland mål är att ha en moderna militär förmåga år 2020. Utöver moderniseringen sker en parallell anpassning av den ryska krigsmakten till nutida och framtida förväntande konfliktmönster. Upprustningen bedöms ha påbörjats efter 2008 och det då inträffade Georgienkriget.

 

Försvarsupplysning med Johan Wiktorin

20150914-Wiktorin

Den andra av höstens försvarsupplysningar har också den tagit sin utgångspunkt i den ryska upprustningen och det svensk försvaret. Föredragshållare denna gång var Johan Wiktorin som har ett förflutet som bl.a. underrättelseofficer. Föredraget hade rubriken ”Sveriges Försvarspolitik i en orolig tid”. Ett genomgående tema utgjordes av bilden av en tydlig och växande hotbild mot Sverige. En slutsats är att det är nödvändigt att Sverige genomför en upprustning av försvaret. Johan Wiktorin bedömer att Ryssland genomför ett mycket stort upprustningsprogram och att man från svensk sida bör ta den på största allvar. Slutligen bedömer han att det svenska försvaret såsom det ser  ut i dagsläget är otillräckligt om det skulle uppstå en konflikt i närområdet.

Bakomliggande orsaker till en utvecklad konfliktrisk kan vara att Syrienkriget förflyttar sig in mot Balkan och att flyktingströmmarna kan komma att röra sig via Vitryssland och Litauen och därmed beröra Baltikum. Johan Wiktorin bedömer att Sverige inte kan stå utanför en eventuell konflikt i Baltikum. En ev. konflikt bedöms huvudsakligen genomföras med icke militära medel i huvudsyfte att tillgodose ryska intressen i och kring Östersjöområdet. I sammanhanget bör särskild observation ske mot Kaliningradområdet. För rysk del utmålas NATO som det största hotet och att i syfte att splittra alliansen kan försök att underminera Baltikum ekonomiskt tänkas ske. I sammanhanget skall heller inte underskattas en växande rysk nationalism som gör gällande att de nu självständiga staterna i Baltikum, Vitryssland, Ukraina med flera ingår i den ryska intressesfären. Till intressesfären kan understundom även Finland inräknas. Ett NATO-stöd till Baltikum ställer med stor sannolikhet krav på svensk medverkan exempelvis kontrollen över Öresundspassagen och tillgång till flygbaser. Ryssland å sin sida bedöms behöva utöka sitt inflyttande över Östersjön som i dag begränsas till Kaliningrad och den innersta delen av Finska viken. Som strategiskt  intressanta områden i Östersjön återfinns då Gotland och Åland. Ett tänkbart scenario kan utgöras av ett överraskande anfall ledande till ockupation av dessa öar och eventuellt följt av krigshandlingar mot andra delar av Sverige. Oavsett vad som sker under en konflikt i Baltikum är bedömningen att Sverige knappast kan stå utanför och att landet kommer att kunna utsättas för påtryckningar från såväl Ryssland som Nato.

Den svenska försvarsförmågan bedöms som eftersatt, såväl den militära som den civila. Johan Wiktorins bedömning är att för upprätthållande av svensk integritet erfordras en dubblering av armén gentemot i dag, att marinstridskrafter finns grupperade åtminstone på två platser samt att antalet stridsflygplan uppgår till 100 att jämföra med dagens 60.  Det svensk totalförsvaret behöver härutöver tillföras ett samordnat ledningsansvar. Med denna skissade förmågeuppbyggnaden  bedöms fördröjningsoperationer i en riktning kunna genomföras under ca tre veckor vilket i sin tur bedöms vara den tidsrymd som åtgår för att internationellt stöd skall kunna komma till undsättning. Den skissade upprustningen av försvarsförmågan bedöms medföra att senast 202 bör försvarsutgifterna uppgå till två procent av BNP.

Försvarsupplysning med David Bergman

 

Det tredje föredraget i höstens föreläsningsserie är nu genomfört. David Bergman talade över temat informationsoperationer och informationskrigsföring. Sådan påverkan kan ta sig olika uttryck i form av vilseledning, propaganda, psykologisk krigföring och psykologiska operationer. Syften med denna forma av påverkan är att försvaga vilja hos motståndaren, förstärka den egna viljan till samarbete hos allierade grupperingar samt att påverka viljan till samarbete bland neutrala stater och organisationer. Den ryska informationskrigsföringen är relaterad till en politisk vilja med såväl rent nostalgiska inslag som ett betraktande av upplösningen av Sovjetunionen som en geopolitiks katastrof. Ryssland har antagit en ny militärstrategisk doktrin 2014 i vilken informationskrigsföring ingår. Strategisk sker samarbete mellan olika myndigheter. Den kan sig olika former såsom underrättelsetjänst, diplomati, öppen propaganda, spionage och ryktesspridning.

Bedömning är att spionage och kartläggning av Sverige ökar. Rörelsemönster kan identifieras på sociala medel som Twitter och Facebook. Information om personer kan också insamlas via de sociala medierna. De största påverkansoperationerna sker dock genom öppna kanaler som exempelvis kanalen Russia Today. Ofta kan syftet vara att understödja stämningar hos mindre grupperingar i Sverige som är positivt inställda till den stat som bedriver propagandan. Propagandan kan ta sig uttryck som vinkling av sanningen i en i och för sig inträffad händelse, exempelvis kring det svenska enveckas försvaret. Manipulerade operationer kan spridas på sätt som det ser att komma från officiella kanaler. Sverige har i dag ingen myndighet som har uppdraget att bedriva kontraproagande när landet utsätts för informationsoperationer då ingen sådan myndighet har utpekats.

Sidan publicerad/ändrad 2015-10-26 kl. 18:05 av Leif Wetterlid.