Försvarsupplysning om Afghanistan

Tidigare översten, numera förbundsdirektören vid Räddningstjänsten Östra Skaraborg, Rickard Johansson har hållit försvarsupplysning om erfarenheter från sin tjänstgöring som chef för den svenska styrkan i Afghanistan 2011 (FS 21). Försvarsupplysningen arrangerades av Skaraborgs Försvarsutbildningsförbund. Ett 30-tal åhörare från såväl ungdomsverksamheten som vuxenverksamheten lyssnade på anförandet.
footo på Rickard Johansson

Syftet med den svenska närvaron kan sammanfattas med att den utgör ett led i ett globalt ansvarstagande (FN/EU/NATO/Pfp). FN står för insatsens mandat, men NATO:s ledningsstyrktur används. Vidare ligger det i Sveriges intresse att skapa stabilitet, bekämpa terrorism, hämma konfliktspridning och tillförsäkra sig ett politiskt inflytande i omvärlden. Sveriges vill också bidra till ett medmänskligt och solidariskt ansvarstagande för spridning demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Landet

Afghanistan är ett sort land med ca 30 miljoner invånare. Det är ett av de fattigaste länderna i världen med stor analfabetism och hög mödra- och barnadödlighet. Medellivslängden uppgår till ca 40 år.  En annan skillnad mot västvärlden är tidsuppfattningen som i princip kan sammanfattas med här och nu. Denna skillnad gjorde det svårt att när planeringssamverkan skulle genomföras omfattande en längre tidsperiod. Landet lider också av en utbredd korruption.

Förbandet

Det svenska förbandet hade sin huvuddel från en bataljon vid P4, men personal och materiel från andra delar av försvarsmakten ingick också. Insatsen föregicks av ett antal rekognoseringsresor. Då det rörde sig om ett ställningstagande (insatsen stödde regeringen i Kabul) måste ett nersänt förbund kunna hantera stridsuppgifter som anfall och försvar. Uppgiften komplexibilitet framgick också av de många samverkansparter som fanns att ta hänsyn till. Dessa utgjordes dels av de inhemska myndigheterna och organisationer, men också av ett antal svensk aktörer som UD, SIDA, FMLOG med flera.

 

Framgångsfaktorer

De framgångsfaktorer som Rickard Johansson räknar upp utgörs av:
  • Rätt rekryterad personal
  • Rätt uppfattad uppgift som implementerats i hela förbandet
  • Anpassning till den rådande verkligheten i Afghanistan
  • Undvika att skapa ”brus” för högre chef
  • Operativ effekt uppnås i samverkan med de Afghanska förbanden.

Slutsatser

Bedömningen är att insatsen bidragit till att skapa förutsättningar för den Afghanska försvarsmakten och poliskåren att överta lösa uppgifter rörande garanterande av säkerheten och normalbilden i landet. 
Förmåga att utveckla militära grundläggande förmågor och genomföra gemensamma operationer utifrån en gemensam målbild har också utvecklats.
Sverige avvecklar nu sitt engagemang i Afghanistan och överlämnar uppgifterna till Afghanistan för att under egen ledning kunna fortsätta att garantera säkerheten i området. 
Sverige har bidragit till ett bättre säkerhetsläge och medverkat till en utvecklad samordning i regionen, sammanfattar Rickard Johansson sitt föredrag.
 

info_fs21

Sidan publicerad/ändrad 2013-04-19 kl. 22:09 av Jörgen Öberg.