Historik

Vid  de kurser för hemvärnsområdesbefälhavare som på eftersommaren 1941 var förlagda till Rosersberg enades man om att bilda en sammanslutning för hemvärnsområdesbefälhavare.

 

Representanter för de olika kurserna utsågs med uppgift att utarbeta riktlinjer för verksamheten.

 

Av de tolv utsedda representanterna sammanträdde åtta på hotell Continental i Stockholm den 11 oktober 1941.

 

Vid detta sammanträde utarbetades förslag till stadgar och en interimsstyrelse utsågs att fungera till dess förbundet bildades. Interimsstyrelsen utsände den 29 november ett upprop till landets samtliga hemvärnsområdesbefälhavare med inbjudan till medlemskap i förbundet.

 

Det konstituerade sammanträdet hölls i Riksdagshuset i Stockholm den 25 mars 1942 i närvaro av dåvarande rikshemvärnschefen översten Gustaf Petri.

De 31 ombuden från 17 inskrivningsområden som hörsammade kallelsen beslöt enhälligt att bilda Hemvärnsområdesbefälhavarnas Riksförbund.

 

De första fem åren av förbundets verksamhet kännetecknades av svårigheter av olika slag. Sektionsbildningen och medlemstillströmningen motsvarade inte vad initiativtagarna hade tänkt sig. Den första årsberättelsen redovisar sex sektioner och 131 medlemmar. Först 1948 kunde 15 sektioner redovisas och antal medlemmar var 350.

 

En mängd uppvaktningar och skrivelser i för hemvärnet och hemvärnsbefälet aktuella och angelägna frågor kom till stånd. Det gällde utbildning, utrustning, rekrytering till hemvärnet och hemvärnsbefälets arvoden.

 

Verksamheten börjar nu stabiliseras och förbundet får en fastare form. Sektionerna har också kommit igång och låter höra av sig med motioner till årsmötena.

 

I samband med firandet av Gustaf Petris 60 årsdag beslutades att prägla en medalj. Medaljen präglas med ett exemplar i guld och resten i silver och brons.

 

En fråga som var aktuell 1953 var gruppchefernas anslutning till förbundet. Den gången sa man nej men 1956 upptogs också gruppchefer som medlemmar.

 

På styrelsemöte den 11 mars 1958 beslutades att prägla ett föreningsmärke. Det var styresmannen för kungliga armémuseet som gjorde den första skissen .

 

I början på sextiotalet antogs det nuvarande namnet Hemvärnbefälets Riksförbund. Vid förbundets riksstämma 1962, som var 25 årsjubileum, sades att HBR icke var en intresseorganisation i vanlig mening utan mer ett forum där man, utan att behöva följa vanliga regler för militär verksamhet, kunnat diskutera alla problem som hänger samman med hemvärnets verksamhet. Man har också kunnat verka för en god sammanhållning bland befälet och för en positiv inställning till försvaret.

 

Vid denna tid reviderades stadgarna för HBR, som angav som sina främsta uppgifter;

 

att skapa samhörighet mellan hemvärnsbefäl av olika kategorier

 

att medverka till enhetliga normer vid handläggning av ärenden rörande hemvärns befäl och hemvärnet

 

att skapa intresse bland hemvärnsbefälet för god rekrytering och ökad utbildning

 

att bidra till ökad effektivitet genom att verka för förbättrad utrustning

 

att i övrigt sträva efter att stärka hemvärnsbefälets och hemvärnets ställning

 

att medverka till ökad kännedom om hemvärnet, dess verksamhet och betingelser genom aktiv propaganda

 

att genom samverkan med militära myndigheter, övriga frivilligorganisationer m.fl. bidra till ett gagnande samarbete inom totalförsvarets ram

 

att verka för stärkande av den allmänna försvarsviljan

 

Vid 30 års jubileet betecknades utvecklingen som gynnsam. Medlemsökningen var god och vid årsskiftet 1967/68 bildades den första driftvärnssektionen av Postverkets driftvärn. HBR hade nu sektioner inom alla försvarsområden med ett undantag. Sektionerna var totalt 28 stycken och som exempel kan nämnas Kalix, Kiruna och Boden som egna sektioner

 

Något om medlemsutveckling. 1968 hade HBR 1 800 medlemmar och 1975 2 384. Ökningen har därefter och fram till dess HBR blev en frivillig försvarsorganisation 1994 varit drygt tvåtusen medlemmar vilket icke är föraktligt mot bakgrund av att HBR inte hade någon egentlig verksamhet för sina medlemmar.

 

Under alla år var det vanligt att riksstämmorna eller årsmöten som de då benämndes av hölls på olika platser inom landet. Först på åttiotalet blev det vanligt förekommande med riksstämmor och konferenser på HvSS. Sedan 1997 har traditionen återupptagits att förlägga våra stämmor och konferenser runt om i landet.

 

1994 ändrades förutsättningarna då HBR  blev en frivillig försvarsorganisation. Allt det som HBR tidigare verkat för lever kvar och ingår i förbundets uppgifter.  Men HBR som en ren intresseorganisation tillhör nu det förgångna. Verksamheten är nu fokuserad på huvuduppgifterna utbildning, rekrytering och försvarsupplysning.

 

Under hösten 2003 ”varslades HBR och övriga befälsorganisationer om att man inte längre skulle omfattas av frivilligförordningen, d.v.s. inte längre vara en frivillig försvarsorganisation från år 2007. Några uppdrag skulle inte heller lämnas till HBR under åren 2005 till 2006.

 

På förbundets riksstämma 2004 fattades beslutet att ansöka om medlemskap i Centralförbundet för Befälsutbildning CFB. Beslutet bekräftades på en extra riksstämma 2005. Efter Överstyrelsens godkännande införlivades HBR som ett förbund med särskild kompetensinriktning i CFB per den sista december 2005.

 

HBR är således från den 1 januari 2006 ett förbund ingående i Svenska Försvarsutbildningförbundet.

 

Under 2006 har alla HBR:s sektioner, vilka numer benämns som föreningar, ansökt och beviljats medlemskap i Försvarsutbildningsförbundets olika regionala förbund. HBR ingår i de olika regionala förbundens styrelser och medverkar aktivt i olika aktiviteter vad avser förbundens uppgifter.

 

Lars Hedsäter

Förbundsordförande                                                                                                                      


 

Sidan publicerad/ändrad 2016-03-17 kl. 19:46 av Thomas Quist.